Hej på er!
Så, nu är sommaren här, det har blivit Juni månad och NU ska vi igång med planering för semestrar och andra aktiviteter som ska förläggas mellan juni - augusti. Mellan alla aktiviteter och härliga träffar - nu när man äntligen kan umgås igen - ska gräset klippas (de som inte har robot eller häst/får/kor), huset ska målas, båten fixas med, bryggan lagas...ja, det finns väl hur mycket som helst som kan räknas upp. Listan görs varje år, för många, väldigt lång på alla måsten som ska genomföras. Hur mycket det än poängteras i tidningar, i sociala medier och på andra sätt, att vi "måste" skala av våra måsten - så är det svårt.
Det ÄR svårt att låta gräset växa och bli en vacker blomsteräng för insekter och bin att hämta näring ifrån, det ÄR svårt att se fasaden på huset flaga eller bli grön av alger...men - det jag tänker är VARFÖR är det SVÅRT???
Har ni funderingar eller synpunkter så kommentera gärna.
Själv jobbar jag mycket med att gallra och prioritera. Med 4,5 ha (45 000 m2) mark varav drygt 2 (20 000 m2) av dessa är gräs, känner jag (och min man) en viss stress varje sommar. Goda grannar kommer med sina hästar och de får njuta av våra vackra sommarhagar och det är helt underbart att få ha hästar så nära igen. Gamla fårhagen intill huset har fått bli sommaräng (se bild) i år och vet ni - det är så vacker med gräs och blommor som gör nytta för våra insekter och bin, hararna som gömmer sig i det höga gräset och inte minst när solens strålar lyser genom det spröda skira.
Här finns ändå mycket gräs kvar att klippa men vi försöket göra det hanterbart och är på väg.
En annan prioritering är att jag valt att förenkla den 700 m2 stora odlingen. Istället för grönsaker som måste tas om hand blir det i år blommor, bärbuskar och fruktträd. Jag har insett att keramiken har kommit att ta så mycket tid i anspråk, vilket verkligen är JÄTTEROLIGT, så jag hinner inte med allt som huvud och kropp vill.
Utöver jobb och hem så är inte minst relationer viktiga.
VI har i familjen de senaste 1,5 -2 åren mist flera familjemedlemmar och om inte förr så inser man då att tiden är begränsad och vi har blivit bättre på att finnas för varandra i vardagen. Det räcker med ett telefonsamtal nu och då. Alla tampas med måndag - fredag och livet tuffar på. Dagar läggs till veckor som läggs till månader som blir till år...varje dag är en dag att leva och en möjlighet att ta vara på oss själva och varandra, just idag och just nu.
Det har blivit väldigt viktigt för mig.
Nu är det dags att ta tag i dagens första uppgift - gosa med valpen <3
Önskar er alla en fantastisk onsdag!
Sol från mig,
Titti
Bild från fönstret i mitt matrum just nu...
